Bosse och Louise

Bosse och Louise

”Jag kunde stå böjd under huven i timmar. Något med att meka gjorde att jag kände mig lugn. Men så fort jag tittade upp tog mörkret över igen.

Hemligheten hade blivit för tung att bära. Jag visste att om jag inte tog tag i det skulle det bli min död. Så en dag bestämde jag mig för att sluta ljuga för mig själv. Jag bestämde mig för att bli Louise.

Det var som att kasta sig utför ett stup. Jag kunde ju inte ångra mig direkt.

Folk på byn sa: ’Du förstår väl att du inte kan bo kvar?’ och att ’meka inte är något för kvinnor’. Som Bosse hade jag nog lyssnat, jag hade inte vågat annat. Men nu var jag ju Louise.

Idag är det 15 år sedan. Det har varit en tuff resa, inte minst för människorna runt mig. Men idag står jag där jag alltid velat stå: i verkstaden med grabbarna.

Egentligen har jag ju inte förändrats. Tvärtom. Jag har blivit den jag alltid varit. Bara i rätt skal den här gången.”


Louise Andersson
Bilmekaniker
Hallstahammar