Dekorationer på bordet och formen på tallriken kan påverka smaken i maten

Hur påverkar det visuella, både att se och inte se, din smakupplevelse? Och hur viktigt är det egentligen att något ser aptitligt ut? Neuropsykolog Gabriella Svanberg berättar om hur våra sinnen samverkar och kompletterar varandra och skapar en helhetsupplevelse.

Dukning och bordsdekorationer har blivit allt viktigare så hur viktigt är det visuella för smakupplevelsen?

Forskning har visat att vår synupplevelse kan påverka vår smakupplevelse på flera sätt. Detta fenomen kallas för ”synestesi”, vilket innebär att våra sinnen kan kopplas samman och påverka varandra. Dekorationer på bordet, som granris, kottar och torkade bär kan till exempel förstärka smaken av skog och vilt i maten du äter.

Kan även färgen på själva maten och drycken spela roll?

Absolut, även där har forskning visat att färgen på mat eller dryck påverkar vår uppfattning om smaken. Exempelvis finns det studier som visar att människor kan uppfatta citrusdrycker som sötare om de är färgade med en ljusare nyans av orange jämfört med om de är färgade med en mörkare. Denna visuella effekt kan få oss att förvänta oss en viss smak baserat på färgen på maten eller drycken, vilket sedan kan påverka hur vi upplever smakerna.

För många kockar, och på de flesta restauranger, har upplägget på själva tallriken fått stor betydelse, vad handlar det om?

Presentationen och estetiken kan påverka vår aptit och vår uppfattning om smaken. En vackert upplagd tallrik kan locka våra sinnen och göra oss mer intresserade av maten. Det kan skapa en positiv inledning och öka vår nyfikenhet och entusiasm för att smaka på maten. Matens utseende spelar en viktig roll i att locka våra sinnen innan vi ens tar den första tuggan. Vi äter med våra ögon och om man lägger upp maten ”artistiskt” påverkar det upplevelsen – människor tenderar även att vara villiga att betala mer beroende på hur maten ser ut.

Så hur maten serveras har stor påverkan?

Absolut, och även formen och presentationen av maten kan också påverka vår smakupplevelse. Studier har visat att om samma mat serveras i olika former eller presentationer kan det påverka vår upplevelse av smaken. Till exempel kan mat som är skuren i bitar eller formas till en specifik form uppfattas som mer aptitlig och därmed smaka bättre än mat som serveras i en mer slumpmässig form. Ett exempel, man serverade jordgubbsglass på vit eller svart tallrik och frågade hur glassen smakade. Många upplevde smaken som sötare om de åt från den vitare tallriken medan smaken upplevdes som mindre söt på den svarta tallriken, särskilt om den dessutom var fyrkantig.

Det finns restauranger som är helt mörklagda, och man ”stänger ute” det visuella, hur påverkar det smakupplevelsen?

Det finns ett fenomen som kallas ”blindsmakning” eller ”smakblindhet” där vår uppfattning om smak förändras när vi inte har tillgång till visuell information om maten. Det finns några anledningar till att smaken kan uppfattas annorlunda när vi inte ser maten; visuell förväntan, när vi ser maten innan vi äter skapar vi förväntningar om smaken baserat på dess utseende och utan visuell information kan våra förväntningar om smaken bli mindre tydliga eller till och med saknas, vilket påverkar hur vi uppfattar smaken.  Synsinnet är även starkt kopplat till vårt kognitiva system, vår kunskap, våra minnen och associationer med mat som kan påverka vår smakupplevelse. Utan visuell information kan vi ha svårare att identifiera maten och aktivera våra tidigare erfarenheter och associationer, vilket kan påverka vår uppfattning om smaken. Det finns också något som kallas ”korsmodala effekter”, att synsinnet påverkar andra sinnen, inklusive smak och lukt. Att se maten kan förstärka och påverka vår uppfattning om smaken genom korsmodala.

Fakta Gabriella Svanberg:

Gabriella Svanberg har arbetat som psykolog sedan 20 år med bred erfarenhet från att jobba med privatpersoner, par, chefer, team och organisationer. Hon tog psykologexamen år 2000 vid Uppsala universitet och jobbade första 10 åren inom psykiatri (sluten- och öppenvård), på ungdomshem (LVU) och missbrukshem (LVM). 2005 specialiserade hon sig inom neuropsykologi, sambandet mellan hjärnan, vår kemi och hur vi fungerar i vardagen och driver idag egen verksamhet.

Gabriella Svanberg samarbetar med olika professioner och jobbar med all form av beteendeförändring, alltifrån beteendeförändring hos enskilda individer till nudging som handlar om att ge en liten knuff åt rätt håll på storskalig nivå. Hon skräddarsyr även koncept för att skapa förutsättningar för hållbarhet och håller bland annat föreläsningar samt skriver krönikor och texter inom området.