The time is aa 17:52:35

Hetsig musik kan få maten att smaka mer kryddstarkt

Lugn musik eller rock? Oljud eller tystnad? Men också, frasiga ljud från maten? Gabriella Svanberg är neuropsykolog och förklarar vad ljud spelar för roll när det kommer till vår smakupplevelse.

Vad spelar ljud för roll när det kommer till vår smakupplevelse?

Det finns faktiskt teorier om att ljudet av havsfåglar och andra havsljud kan göra att fisk och skaldjur smakar mer av havet. På samma sätt kan ljud från skogen, som fågelkvitter och susande löv, förstärka matupplevelsen av vilt och skogssvamp. Det finns en korsmodal koppling mellan ljud och smak, vilket innebär att våra sinnen är kopplade till varandra och kan påverka varandras uppfattningar.

Hur kan ljudmiljön i sig påverka det vi äter och dricker?

Forskning har visat att högre ljudnivåer kan minska vår förmåga att uppfatta smaknyanser och göra att maten uppfattas som mindre smakrik. Däremot kan vissa ljud, som till exempel krispiga eller knapriga ljud när vi tuggar, förstärka vår upplevelse av textur och därmed påverka vår smakupplevelse. Till exempel kan höga frekvenser i ljud uppfattas som sura eller fräsande, medan låga frekvenser kan associeras med en mer ”basig” smak. Den övergripande ljudmiljön kan också påverka vår smakupplevelse. Om det är bullrigt eller störande i omgivningen där vi äter kan det distrahera oss och minska vår förmåga att fokusera på smaken. Å andra sidan kan en lugn och behaglig ljudmiljö främja en mer avkopplande och njutbar smakupplevelse.

Kan olika smaker associeras med specifika smaker?

Vissa ljud kan associeras med specifika smaker eller matupplevelser. Till exempel kan ljudet av en öppnande sodaburk eller bubblor som stiger upp i ett glas associeras med kolsyrade drycker och därmed förstärka vår upplevelse av deras smak. Det är viktigt att notera att den exakta påverkan av ljud på smakupplevelsen kan vara individuell och kan variera mellan olika personer. Våra personliga preferenser och tidigare erfarenheter kan också påverka hur vi tolkar och associerar ljud med smaker.

Många restauranger väljer att spela musik i samband med att vi äter eller dricker, vad har det för påverkan på vår smakupplevelse?

Studier visat att viss musik kan påverka hur vi upplever smaken av maten och musik används på restauranger för att förstärka det man vill förmedla med maten, och kallas på engelska ”sonic seasoning”, ungefär ”ljud-smaksättning”. Och det finns enligt forskare både söt, bitter och sur musik. Kryddstark mat blir starkare av hetsig, snabb musik med många skarpa, korta ljud. Och surheten i svartvinbärsdryck tas fram genom ”sur musik”, med gnisslande, lite falska stråkar.

Musik kan väcka känslor och stämningslägen hos lyssnaren. Om musiken vi lyssnar på framkallar positiva eller behagliga känslor kan det förbättra vår smakupplevelse och göra maten mer njutbar. Å andra sidan kan negativ eller störande musik påverka vår aptit och minska vår förmåga att uppskatta smaken. Musik kan också kopplas samman med specifika tidigare upplevelser eller minnen. Om vi tidigare har upplevt positiva måltider eller specifika maträtter i samband med en viss typ av musik, kan den musiken framkalla minnen och associationer som i sin tur påverkar vår smakupplevelse.

Kan musiken till och med förstärka upplevelsen?

Ja, måltider är oftast en multisensorisk upplevelse där flera sinnen är involverade. Musiken kan bidra till att förstärka den övergripande sensoriska upplevelsen av maten. Högre ljudnivåer kan däremot minska vår förmåga att uppfatta smaknyanser och kan påverka vår aptit negativt. Sammanfattningsvis kan ljud påverka vår smakupplevelse genom korsmodala kopplingar, ljudvolym, ljudmiljö och ljudassociationer. Att vara medveten om ljudets roll i vår smakupplevelse kan hjälpa oss att skapa en mer givande kulinarisk upplevelse.

Fakta Gabriella Svanberg:

Gabriella Svanberg har arbetat som psykolog sedan 20 år med bred erfarenhet från att jobba med privatpersoner, par, chefer, team och organisationer. Hon tog psykologexamen år 2000 vid Uppsala universitet och jobbade första 10 åren inom psykiatri (sluten- och öppenvård), på ungdomshem (LVU) och missbrukshem (LVM). 2005 specialiserade hon sig inom neuropsykologi, sambandet mellan hjärnan, vår kemi och hur vi fungerar i vardagen och driver idag egen verksamhet.

Gabriella Svanberg samarbetar med olika professioner och jobbar med all form av beteendeförändring, alltifrån beteendeförändring hos enskilda individer till nudging som handlar om att ge en liten knuff åt rätt håll på storskalig nivå. Hon skräddarsyr även koncept för att skapa förutsättningar för hållbarhet och håller bland annat föreläsningar samt skriver krönikor och texter inom området.